...dörren idag.
Jag önskar jag hade orken att ta mig ut. Mest är det mina tårfyllda ögon som hindrar mig. Jag vill inte träffa någon när det syns så tydligt hur mycket jag gråtit.

Inget brev om operation i dag heller,

Vaknade vid åttahugget. Rätt tidigt för att vara jag. Gick upp, tog mediciner och skulle bara vila en sekund innan jag gjorde kaffe. Den sekunden varade ett par timmar.
Gissar jag skulle kunna lägga mig och sova igen.

Satt och rekflekterade över hur mycket jag gjorde förr, fast jag var sjuk. Nu med facit i hand var det vansinnigt. Men läkarna sa jag var frisk. Så varför inte tro på dom. Visst jag funderade ofta på hur det kom sig att jag mådde så dåligt fast jag var så frisk. Men till sist kom jag fram till att jag måste vara en klen jävel som inte pallade med att jobba, ta hand om ett barn och så. Andra orkade ju.

Dagens "jag borde"
Skotta snö från altantaket....
Orka? Nej.