Jag har varit singel i tre år. Fast det är en sanning med modifikation. Mitt i allt, kanske redan innan jag blev singel, så smög han sig in - Mr Graves. Mr Graves är en rätt otrevlig typ. I början märker du inte så mycket av han. Faktiskt kan du gilla hans närvaro. Du går ner i vikt och det brukar de flesta gilla... Men Mr Graves hade med sig mer än så. Han ställde till med värmevallningar, störde mig om nätterna när jag ville sova och gjorde mig förbannad och rent aggressiv. Jag vet inte vad som är värst. Men det är klart, man blir ju ilsk av att bli störd när man vill sova och när man kokar av värme. Mr Graves visade sig också vara rätt svår att ta kontroll över. Få han att flytta var inte att tänka på. Nej han drar sig kvar här och mellan varven bråkar han rätt bra med mig. Just den här sekunden känner jag att han nog fan ska få en match! Jag tänker inte ge upp. Men mestadels av tiden - känns det som han styr mitt liv med hjärnhand. Så jag får nog bo med Mr Graves ett tag. Jag hoppas han dör - ärligt talat. Ingen vill ha en sån här sambo! Jag hoppas någon annan dyker upp och gör skillnad till det bättre i min värld. Då hoppas jag inte på någon annan sjukdom som Graves. Jag hoppas på mer än så.