...är de dagar du nästan känner dig frisk. En dag när du klarar av att ta hand om disken, torka fläkten i köket och ha kiosktjänst på kvällen för grabbens hockeylag.
En sådan dag är bra.
Dagen efter - inte lika bra.

Vakna med värk, värk och mer värk. Är tacksam att jag är singel så jag slipper mer värk som känns av när den man delar säng med, rör på sig, vänder på sig och vill kramas på morgonen.

Går upp, fixar frukost. Tar mediciner och lägger mig på soffan.

Det är nu. Nu som min sjukdom berättar för mig att jag inte är frisk, jag är sjuk.

Sover fram till halv tre när telefonen ringer. Ser på displayen att den har ringt flera gånger under dagen. Men då har jag sovit ännu djupare.

Nu kommer det jobbiga - försöka bete sig som en frisk igen, åka och handla, laga mat och försöka få upp kroppen till bortamatch i hockeyn i morgon bitti....