Jag vet inte hur fort man kan förvänta sig en förändring efter man börjat med liothyronin.
Jag åt 125 levaxin innan. Nu gick jag ner till 75 levaxin och 20 lio. Liot fördelat på två intag per dag.

Nu börjar jag känna mig så där rastlöst stressad i kroppen. Så som jag var innan jag fick diagnosen alls. Visst, hästlängder från hur jag mådde då. Men jag känner igen det.
Trött, men kan inte riktigt slappna av eller koppla av.
I förrgår på promenaden gick jag och gick fortare och fortare. I går gick jag inte så mycket. Var i Norrköping för att kolla på en bil. Blev helt slut av den upplevelsen. Hela huvudet snurrade. Det var som om du skakar en sån där snöglob med ett litet landskap i, fast i mitt huvud. Snöflingorna blir som tankar som far runt helt irrationellt. Inget faller på plats och när alla flingor singlat ner till marken, så behövs det en stackare med skyffel och sopkvast för att städa upp och snygga till allt igen.
Det som saknas är den där städaren. Jag ska städa själv och jag orkar inte och klara inte av det.

Well, jag håller gott mod och hoppas jag ska bli bättre och behöva mindre städning i huvudet.