butwhy

Tycker det är jättelustigt. Jag mådde som bäst när jag gick på högsta dosen thacapzol och 100 levaxin. Sen när dom började sänka thacapzolen så började problemen. Jag påtalade detta men fick inget gehör. Thacapzol skulle ätas i minsta möjliga mängd. Att jag inte mådde bra verkade sekundärt. På med betablockare för pulsen som låg så högt. Och sen ta det lugnt och vila...

 

Detta var i augusti 2011 som de började trixa med doserna. Diagnosen fick jag ju i juni samma år. Efter det har jag bara mått skit. Som sista utväg fick jag ju opereras i januari i år. Inget blev bättre. Först nu, för tre veckor sen, när jag sänkte levaxindosen till 75 och började med lio 20 så känner jag mig lite bättre. Inte just nu, men oftare piggare i alla fall än dötrött.

 

Så varför ska man ta så många år av en människas liv med trixande med mediciner.. varför?

 

Nu kan vi lägga till alla år innan som jag var sjuk utan att jag fick diagnos..

 

2006... började jag blir riktigt dålig...

 

det är ett par år...